Författararkiv: Ingrid

Bauhaus-Archiv

Foto 2018-04-29 13 44 09

Den välkända ”snäcksiluetten”

Det blev en skön söndagsutflykt. Jag hoppade på cykeln, och tog mig så sakteliga genom ett solvarmt Berlin, ändå bort till Bauhaus-Archiv. De hade öppet hus idag, för att de kommer att stänga för renovering och tillbyggnad – i 5 år.

För att komma till Bauhaus-Archiv cyklade jag ungefär halvvägs genom Tiergarten, och sedan rakt söderut från Grosser Stern. Då kom jag snart till Landwehrkanal, som slingrar sig förbi alldeles nära de underliga vita Bauhaus-byggnaderna.

På museet finns den största samlingen konstverk och design som skapats av Bauhaus-konstnärerna. De mest berömda målarna är Kandinsky och Klee, men två av rektorerna är mycket kända än idag, arkitekterna Walter Gropius och Ludwig Mies van der Rohe.

Foto 2018-04-29 13 47 35

Ingången med den långa rampen

Föregångarna till funkisen

Vi gick en guidad tur, i de numera tomma lokalerna, och kvinnan som berättade sa att man tagit lång tid på sig att hitta den perfekta cementen för ytterväggarna. När de äntligen kommit på den rätta blandningen – då gick företaget i konkurs. Därför är husen vitmålade istället.

Bauhaus är alltså en av de mest inflytelserika stilskolorna för arkitektur, konst och design i modern tid. Under 14 korta år hann de ställa allt på ända, men nazisterna stängde förstås ner skolan så fort de fick chansen. Bauhaus-experimentet fortsätter dock ända in i våra dagar. Inte minst via den svenska funkisen.

Jag har tidigare besökt Bauhausskolan i Dessau. Det kan jag verkligen rekommendera!

Välkommen till Berlin!

2018-02-16 15.37.37

Jag har ett nytt jobb. Det går ut på att möta resegrupper på flygplatsen, och följa med dem till hotellet för incheckning. Än så länge har jag bara mött två grupper, men jag tycker det är en trevlig uppgift.

Researrangören heter Your Man In Berlin, och grupperna består av antingen skolklasser eller företag. De bokar för det mesta ett helt program, med sightseeing och guidning.

Egentligen är det här ett perfekt uppdrag för mig: jag får träffa nyfikna och glada människor, samt svara på deras frågor om min favoritstad. Kan det blir bättre!? <3

Jag har tidigare lekt med tanken på att bli reseguide, tror det kunde passa mig, fast det verkar redan finnas så många. Oavsett vad som sker i framtiden så ser jag dessa ”meet-and-greet-uppdrag” som bra träning. Det är alltid viktigt att träna på att prata inför en grupp.

Än så länge har det varit lätt som en plätt! 😀

One (wo)mans trash…

Apropå hittegods. Jag fick besök av en god vän i måndags, och hon bar med sig fyra (!) påsar med utgallrade kläder. Jag älskar att få ta emot avlagda (fräscha) kläder. Det berör mig inte att de är begagnade. För mig blir de ju som nya!

Inte nog med att jag nu har en snygg prickig ryggsäck. Jag har dessutom flera nya prickiga plagg. Jag vet! Jag har fått prickar på hjärnan. Men det är ju så snyggt!

Att rafsa igenom påsarna på jakt efter ett fynd gav mig puls. Jag hittade många fina saker, men de ska ju passa också. Bara att sätta igång och prova…

Foto 2018-04-24 15 02 00 (1)

Ursäkta den dåliga bildkvaliteten.

Det blev två prickiga tröjor (blå/vit och vinröd/rosa), en prickig tunika (svart/vit), en rosa kofta och en svart spetsklänning. Klänningen var inte så flådig som det låter, men en skön ”trasa” att bära då det är soligt och varmt.

Jag är nöjd!

Hittegods

I Sverige får vi inte slänga ”skräp” hur som helst. Om du har fungerande saker du vill bli av med får du skänka dem till ex Röda Korset, eller sälja dem på loppis. Det finns många möjligheter. I Berlin likaså, men allt som oftast ställer man ut en låda på trottoaren.

”Zum Verschenken!” (Bortskänkes) står det med snabba kråkfötter på ett löst A4-ark. Eller på själva kartongen. I en låda ligger det barnkläder och leksaker. I en annan böcker och porslin.

Det är egentligen inte tillåtet att ställa ut saker så där, ändå gör folk det hela tiden. Till och med möbler. Förra veckan gick jag förbi två fula soffor, en tvåa och en trea. De stod uppställda vid en husvägg. Som tur var regnade det inte…

Under årens lopp har jag hittat fina glasassietter, en kasse full med zucchini (!), aromaoljor, salladsskålar, förvaringslådor, ett och annat klädesplagg (i gott skick), och i söndags snubblade jag på en läcker väska.

Den är precis rätt stil för mig, svart med vita prickar. Dessutom är den alleles ny.

Foto 2018-04-24 15 01 35

Tänk på vad du plockar med dig

”Se upp!” tänkte jag. ”Är det stöldgods?”

Väskan är av ryggsäcksmodell, och i den dolda fickan på ryggsidan låg prislappen. Plasttråden lappen suttit i fanns fortfarande kvar.

Efter noggrannare undersökning finner jag inga belägg för min tes. Mitt område är vad man skulle kalla respektabelt. Väskan kan ha varit ett felköp av någon helgshoppande kvinna i grannhuset. Den är i oklanderligt skick.

Jag orkar faktiskt inte bry mig. Nä, jag gläds istället över fyndet. Kan inte vänta tills jag får använda den första gången.

Bara det inte piper när jag går ut från någon affär.

Arbeitsagentur – Jobcenter: 1 – 1

2016-03-17 08.39.39-2

Som ny i de tyska sociala systemen får man vackert börja om från början. I Sverige hade jag en hyfsad a-kasseersättning, och mina ”meriter” överfördes 2013 när jag flyttade till Berlin. För att få a-kasseersättning här gäller dock samma regler som i Sverige, minst 12 månaders heltidsjobb under 2 år.

Jag har haft det knapert i kassan. Fick för mig att jag ville vara fri och oberoende (läs: pank och fågelfri). Berlin är full av konstnärliga och coola människor. Klart jag ville vara en av dem! Fast på mitt eget lilla vis.

Det finns många sorters frilansuppdrag, och de har ofta en sak gemensamt – de ger inga pengar. Jag tycker det är hårresande hur dåligt betalt arbetet är. De allra flesta kunder vill dessutom ha ett professionellt resultat, men betalar amatörer för att utföra jobbet. Helt galet!

Men nu kom jag ifrån ämnet.

Har de gått på charmkurs?

Igår gick jag igenom både Arbeitsagentur och Jobcenter.

Kvinnan på Arbeitsagentur var helt fantastisk. Vilket tålamod! Hon kvittrade som en fågel hela tiden jag var där. Jag fick knappa in några av mina uppgifter i deras databas, men det blir att fortsätta hemma. (Jag har ju tokmycket som måste läggas in.)

På Jobcenter var killen som tog hand om mig lugn och sansad. Visst finns det saker jag behöver göra – som att fylla i tusen miljoner papper – men hjälp kommer jag att få. Frågan är hur stort belopp, men det bestäms av hur mycket eller lite jag tjänar på egen hand.

Det känns oerhört skönt att det finns ett skyddsnät. Förhoppningsvis kommer kurvan att peka uppåt för mig i år, men nu behöver den inte göra det lika fort.

Jag kan andas ut innan jag tar ny sats.

Våren är här!

2017-04-05 15.23.22-1

Utanför mitt fönster står ett högt och säkert ganska gammalt körsbärsträd. I bakgrunden en lind, tror jag. Tillsammans bildar de en färgpalett som får det att stocka sig i halsen på mig. Fluffigt vitt mot skirt vårgrönt. Åååå…

Våren har faktiskt varit här länge, men det är först nu som körsbärsträden blommar. Det är så vackert! Nästan så att jag skulle vilja sitta som Ferdinand och sniffa på blommorna hela dagen.

En tradition för berlinarna är att söka upp körsbärsträden när de blommar. Det finns vissa alléer eller platser där de hopar sig. Rosa, eller vita. Doftande eller utan lukt.

2015-04-11 16.05.47-1

Världens trädgårdar

Det mest omtyckta stället är nog Gärten der Welt i Marzahn. Här finns trädgårdar med stilar och växter från fem kontinenter. På våren är förstås den japanska körsbärsträdgården välbesökt.

Tyvärr var det någon som fick för sig att såga ner 17 körsbärsträd tidigare i år. Hur det gick till, och varför, är ännu ett mysterium. Som tur är så finns det många fler kvar i parken. Det finns alltså möjlighet för besökare att njuta av de vackert rosablommande träden även i vår.

I fjol öppnade förresten den nybyggda linbanan, vilken ger dig möjlighet att se hela härligheten från ovan <3

Highway to Hell?

Ett annat ord som ger mig märkliga associationer är ”hell”. På tyska betyder det ”ljus”, men mina tankar går förstås direkt till den engelska betydelsen av ordet.

Ända sedan mitt första besök på byggvaruhuset Hellweg så får jag en av två låtar i skallen när jag kliver in genom dörrarna. Antingen alltså ”Highway to Hell” med AC/DC, eller ”Road to Hell” med Chris Rea. Det slår aldrig fel!

En favoritöl som jag har heter Bayreuther Hell. Det är en ljus öl och bryggs i den bayerska staden Bayreuth. Jag kan inte låta bli att undra hur det är att bo i ”det bayreutherska helvetet”. Det kan inte vara kul. Tur att de har god öl att dränka sorgerna med…

Jag kom precis på att orden jag hittills skrivit om har med gud och djävulen att göra. Haha! Lovar att det är zufall, alltså ren tillfällighet.

Behöver du skrivhjälp?

Jag fick precis en idé. Den gör mig så glad. Länge har jag grunnat på vad jag skulle kunna hjälpa andra med. Något som jag älskar att göra, men som även skulle kunna gynna en medmänniska på något sätt. Det har tagit mig lång tid och mycket mod att våga börja skriva. Tänk om jag kan hjälpa andra som tvekar?

Det finns så många föreställningar om hur en ”riktig” författare ska jobba. Allt från att man måste sluka böcker, till att man måste vara kung – eller drottning! – på rättstavning. Visst är det fördelar som kan gynna skrivandet, men alla är vi unika. Så även vårt sätt att närma oss skrivprocessen.

I nästan 10 års tid har skrivandet hängt mig över axeln, flämtat mig i örat och på alla sätt försökt få mig att sätta igång. Jag har svarat med att dra i handbromsen. Ja, jag har dragit i alla bromsar jag kunnat hitta. Tanken på att skriva något så långt som en bok har fullkomligt förlamat mig.

Varför är det så läskigt att skriva?

Det finns ett kort och snabbt svar på den frågan – kritik! Speciellt orättvis sådan från en totalt okänslig person. Ett förfluget ord kan krossa ett skrivarhjärta för alltid. Och det är en sårbar process att skriva.

Dessutom är skrivandet ingen exakt vetenskap, som många verkar tro. Det går inte att mäta och väga orden, även om det finns de som hävdar att de kommit på en ”framgångsformel”. Att skriva är en konstform som till syvende och sist handlar om att beröra läsaren på något sätt.

Jag vill lyfta den som längtar efter uttryck

Vi lever i en tidsålder då experter av olika slag faller ner från sina piedestaler. Kvalitet efterfrågas inte i samma utsträckning för nu kan vi göra allt själva! På gott och ont naturligtvis, men det skapar enorma möjligheter för den som vill vara kreativ. Du behöver inte längre ett förlag för att publicera din bok. Du kan göra det själv!

Trots att du kan göra det själv finns det ända någon annan att ta hänsyn till. Den personen är förstås läsaren. Även om rättstavning och språkfel kan störa läsningen så är det förhållandevis lätt att fixa. Det viktigaste är istället berättelsen som helhet. Håller den ända fram? Får vi läsaren att engagera sig och hänga med? Om svaren blir nej, hur gör vi då?

Jag hjälper gärna till att lyfta dig och din berättelse.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

<3 Skrivhjälp i april <3

Jag har skapat en sida här på bloggen där jag berättar mer om min idé. I korthet skulle jag vilja erbjuda 10 personer hjälp med ett skrivprojekt.

Tanken är att jag tar emot max 10 sidor text, en kort beskrivning av projektet, samt de frågor skribenten har, och sedan skriver jag respons på en A4-sida. Allt för det symboliska priset av 100 kr. Priset är tänk att ge en liten adrenalinkick till både mig och skribenten. Det blir på riktigt!

Sugen på att testa? Läs mer här

Gud har kontor i Berlin

Det är sant! Och då menar jag inte någon kyrka. Nej nej. Hen kanske har flyttat nu, men för några år sedan höll hen till på Chausseestrasse i Mitte. Jag ringde inte på dörren.

Jag funderar ofta på ord, och på skillnaden mellan språken. Härom dagen slog det mig att tyskans Gott (Gud) ju betyder något smaskigt och bra på svenska. På engelska skiljer det en bokstav mellan good och God. På svenska är det också en bokstav som gör skillnad mellan god och Gud.

Undrar varför jag fastnade på just det ordet? Det är ju varken söndag eller långfredag idag. Nåväl. Enligt fotot verkar det i alla fall stämma att Gud ser dig…

2014-03-18 11.59.09-1

Oklart vad det är för firma, men de ser dig!

Hej bloggen!

Jag verkar inte kunna bestämma mig för att lägga ner den här bloggen. Istället går tankarna oftare och oftare till den. Tänk så mycket jag missat att berätta om! Och våren som precis kommit närmare. Då visar Berlin sig från sin allra bästa sida. I helgen ska det bli 20 grader varmt. Bara ett inlägg till…

Ja, så där går tankarna. Men plötsligt har något förändrats. Bloggen har över 250 följare!? Hur har det gått till? Hur mäter man det förresten? Ingen aning.

Fram tills nu har jag berättat om mina upplevelser för ”döva öron”. Någon enstaka kompis har läst och kommenterat. Jag har intalat mig själv att det är okej, men det är det förstås inte. När man älskar Berlin, då vill man att hela världen ska veta det!

2017-03-12 15.39.03-1

Underbaaara vårtulpaaaaneeer!

3-årsjubileum

Den 1 april har jag bott i min lägenhet i precis 3 år. Jag älskar den! Den är ljus och fin, med udda möbler och prylar. Precis som ett Berlinhem ska vara. När jag flyttade in hade jag inte ens en madrass, men goda vänner lånade ut och skänkte bort. Min nya granne öste saker över mig. När hon köpte ny bäddsoffa fick jag hennes gamla gratis!

Det är Berlin för mig, en oerhörd generositet. Vänner menar att det beror på mig också, att jag lockar fram detta hos folk. Jag vet inte. Det är ganska lätt att tycka om människor, även om det är ännu lättare att gilla djur!

Ja, då var jag igång igen! Ännu ett blogginlägg. Jäklar så skönt det kändes!

2016-03-27 11.37.19-2

Prinsessängen för 3 år sen