Kategoriarkiv: Schöneberg

Söndagsutflykt till Schöneberg

Berlin är så stort att det är svårt att hinna se allt under en livstid, skulle jag tro. Jag har mina favoritplatser och andra har hittat sina. När jag får följa med och se något nytt, ta del av någons smultronställe – det är fint! Vid Alter St.-Matthäus-Kirchhof i Schöneberg ligger lilla mysiga och bohemiska Café Finovo, med världens smarrigaste tårtor och kakor.

Kyrkogården är tydligen känd för att hysa många mer eller mindre kända konstnärer, författare och musiker. Ungefär som Père-Lachaise i Paris, om jag ska jämföra med något. Fast jag tror inte de mest namnkunniga vilar här.

Foto 2016-08-07 14 38 04

Min vän, som jag tillbringat dagen med, är ett stort fan av Rio Reisers musik. Reiser skulle kanske kunna liknas vid Tysklands Jim Morrison (som ju ligger begraven på Père-Lachaise), men jag vet för lite om honom för att kunna säga säkert. Det jag däremot vet är att Rio Reiser också var poet, sångare och musiker.

Vi gick förbi hans grav och sa hej.

Foto 2016-08-07 14 40 21

Klocktornet?

Foto 2016-08-07 14 46 20

Rio Reisers grav

Härliga Café Finovo

Egentligen är det en aning märkligt att göra en utflykt till en kyrkogård, utan direkt anledning.

Fast vid ingången ligger det lilla trevliga Café Finovo. Och att gå hit är definitivt anledning nog!

När jag skulle välja kaka till kaffet hade jag stora problem: krusbärstårta med krokant, choklad- och körsbärskaka, chokladcheesecake med blåbär, cheesecake med päron – och skogsbärsvulkankaka!?

Vulkan? Den måste jag ha! Och den smakade himmelskt <3 En tårta med vanlig sockerkaksbotten, massor av färska bär, och med grädde på toppen. Mums!

Behöver jag säga att jag var mer än nöjd med dagen?

Foto 2016-08-07 23 38 17

Fotad av Charly Berlin

Foto 2016-08-07 15 50 43 (1)

Mysig innergård

Brunch på Café Einstein

stolpersteine

Tiden går märkligt fort. För lite mer än en vecka sedan satt jag i trevligt sällskap på Café Einstein för att inta en härlig brunch. Det var en annan skellefteåbo i stan som tipsade mig om stället. Egentligen heter det Café Einstein Stammhaus.

einstein

Fönster mot gatan

Jag fick berättat för mig att Göbbels gett villan som en kärleksgåva till sin hemliga älskarinna Henny Porten (läs mer), men den historien är tydligen inte garanterat sann. Däremot beboddes huset av judar när kriget bröt ut. Utanför ingången finns idag två Stolpersteine för herr och fru Blumenfeld. Georg Blumenfeld dödades 1939 under ett ”flyktförsök” när egendomen skulle tvångsövertas av nazisterna. Lucia Blumenfeld valde (enligt Wikipedia) att begå självmord två år senare, men på stenen står samma sak som på makens.

Oavsett hur de dog så var det ju inte helt otroligt att någon nazist tog över villan, även om det inte var Göbbels. Kåken är stor och ståtlig, för Georg Blumenfeld var bankir. Det förklarar varför han hade råd att bo så ståndsmässigt och varför det ogillades av nassarna. Ja, det är ofattbart att allt detta har hänt! En verkligt dyster del av vår historia.

En Gerhard Richter?

Har de en äkta Gerhard Richter på väggen?

I sjunde himlen

Men jag kom visst bort från ämnet. Jag ville ju skriva om en mumsig brunch. Det fiffiga med Café Einstein är att de serverar frukost hela dagen. Caféet ligger i Schöneberg (ca 8,3 km från där jag bor) och närmaste U-Bahnstation är Nollendorfplatz.

Eftersom jag var hungrig och lite grinig när vi gick från tåget tänkte jag inte på hur området såg ut. Runt 11-tiden, om jag minns rätt, klev vi in genom dörren och det var ganska mycket folk. Vi beställde det som kallas Vitalfrühstück och varsin kanna te. Det vattnades i munnen när jag betraktade min jättetallrik med…

  • avokadokräm
  • ingefärs- och morotsmuffins
  • honung
  • yoghurt med müsli
  • färsk bredbar getostkräm
  • frukt (ananas, melon, jordgubbar, druvor)
  • råkost (morots- och selleristavar)
  • färskost med örter
  • bröd och smör

Av allt detta smarriga var det faktiskt yoghurten som fick ned mig på knä. Kan hända att det berodde på att jag sällan äter det pga mjölkinnehållet, och därför lätt blir salig, eller så var den bara så jäkla god! Dels var den väldigt gräddig och mild i smaken, men sen var den inte kylskåpskall. Det gjorde att aromerna studsade som pingpongbollar i munhålan. När jag sedan toppade det hela med honungen var jag i sjunde himlen. Underbart! Jag åt upp nästan alltihop, utan minsta magbesvär efteråt. Undrar om den finns att köpa i vanliga butiker?

Ett besök i 1930-talets Wien

einstein2

Välkommen!

Jag satt med ryggen åt rummet hela tiden, men det fanns en spegel på väggen så att jag hade viss överblick ändå. När stället gjordes om till café skulle det efterlikna ett typiskt wienercafé med mörka trädetaljer, -diskar, -stolar och -bord. Väggarna var lika crèmefärgade som yoghurten och runda vita glaskupor lyste upp i taket.

Serveringspersonalen bar vita skjortor, svarta byxor eller kjolar samt långa vita förkläden. Lite ”posh” så där, men trevligt. Notan landade väl på en hundring eller ca €12 per person, men det var det verkligen värt.

Rekommenderas. Raaaap!

PS. Jag var tydligen för hungrig för att ha sinnesnärvaro att fotografera min brunch, men du får väl ta mig på orden. DS.