Kategoriarkiv: Mat & fika

Lördag, ostbågar & Herr Nilsson

Många svenskar saknar vissa älskade livsmedel i Tyskland. Det kan vara allt från Kalles kaviar till ostbågar. Speciellt köttätarna verkar ”lida” av bristen på vad det nu kan vara. Som vegetarian upplever jag snarare ett större och mer varierat utbud, men just ostbågar kan vara en utmaning att komma över.

De senaste två helgerna har jag frossat i ostbågar. Min närbutik erbjuder för det mesta jordnötsbågar, eller andra sorters puffade majsprodukter med jordnötssmak. (Jag älskar jordnötter, men helst i sin naturliga form, i godis eller som bredbart pålägg.) Då och då hittar jag samma märke men med ostsmak. Då köper jag alltid två påsar på en gång! 😋

Godis (och "fel" ostbågar) från Herr Nilsson i Berlin
Godis (och ”fel” ostbågar) från Herr Nilsson i Berlin

Herr Nilsson har ostbågar – och svenskt plockgodis

Egentligen är det inte så svårt att hitta ostbågar i Berlin. De finns på Ikea, Svenska kyrkan och på godisaffären Herr Nilsson. Herr Nilsson är en mindre kedja av butiker och de erbjuder typiskt svenskt plockgodis, saltlakrits, Marabou chokladkakor, chips och ostbågar från de kända märkena, för att bara nämna några saker.

Jag har en Herr Nilsson-butik inom promenadavstånd, på Immanuelkirchstrasse i Prenzlauer Berg. Några gånger har jag unnat mig att gå dit och handla för att sedan kunna frossa i salta balkar, grodor, dödskallar, mumrikar och bomber. Första gången jag gick förbi följde det också med en stor påse OLW ostbågar. Nu senast fanns bara ”cruncherz” kvar (se bilden), men de slank ner de med.

Idag är det lördag och solen skiner… 😎

Edeka – Lidl: 0–1

Otroligt så mycket billigare det blir att handla på Lidl! Tidigare i veckan var jag på Edeka och kom hem med 1 st (nylon)kasse med matvaror. Det hade kostat 26 Euro. Igår släpade jag hem 2 st (!) fulla kassar från Lidl för det facila priset av 22 Euro.

Innehållet skiljer sig förstås. Bara Edeka har den kattmat som min lilla prinsessa vill äta. Märket råkar vara exklusiva Gourmet Soup. Jag som pendlar mellan vegetarian, vegan och pescetarian (fisk) avskyr att köpa köttprodukter, att Purina dessutom ägs av Nestlé gör mig heligt förbannad, men Spira äter nästan inget annat. Det är bara att lägga samvetet åt sidan.

2017-08-26 17.33.11-2

På Lidl köper jag havremjölk, apelsinjuice (måste ha!) och ost. Egentligen bör jag inte äta ost, delvis av tidigare nämnda anledning – jag värnar om djuren – men det är svårt att låta bli. Maasdamer är holländskt och smakar precis som det står på förpackningen, nötigt. Alltså nötter, inte kossor…

Ekologiskt

kaffeePå Edeka handlade jag förut mest ekologiska produkter. Lidl har inte lika många, men de finns där också. När plånboken är tunn då väljer man därefter. Jag tycker dock de har hyfsade grönsaker. På Lidl handlar jag billig pasta, öl, ostar, tomater, zucchini, och vissa godissorter. De flesta kakor går fetbort, för allt innehåller palmfett eller -olja!

Edeka har en hylla med produkter från Alnatura. Där köper jag alltid mitt kaffe (–>), jordnötssmör, samt olivolja. De har även bra kokosolja, krossade tomater, kikärtor osv. Tyvärr kan de ibland vara dyra, men ex kaffe behöver jag inte köpa så ofta.

Sammanfattningsvis föredrar jag eko, men med nuvarande taskiga ekonomi är jag tacksam för Lidls låga priser. Det skadar inte heller att affären ligger precis runt hörnet, 5 minuter från mitt hus 🙂

Rose Garden

rosegarden

Bild från rosegarden.de

Om du söker ett trendigt ställe att äta eller fika på, då är Rose Garden helt rätt. Ljusa fräscha lokaler, modern nyttig mat och hög dunkande musik. Precis vad hipstern inom dig längtar efter!

Jag upptäckte Rose Garden när jag passerade till och från veterinären. Det verkade sällan vara mycket folk där, och inredningen såg modern och trevlig ut. Första besöket gav inte direkt mersmak, men jag kände inte heller att jag avskydde stället. Tvärtom är jag ambivalent.

Anledningen är att det på menyn finns både kött, vegetariska och till och med veganska rätter. Kombinationen känns märklig främst på grund av matosproblemet. Maten är god och vällagad, men som vegetarian har jag svårt att stå ut med lukten av stekt kött. Den kan rent av äckla mig. Därför tycker jag det är konstigt att oset tillåts gå ut i restaurangen.

RoseGarden-location-HighRes-38

Foto från rosegarden.de

Lokalen är dock väldigt stor, så det finns ett hörn för var och en. Kaffet är starkt och gott, urvalet av drycker och godsaker stort. Speciellt turister kan trivas här eftersom personalen ofta föredrar engelska. Som grädde på moset erbjuds gratis wi-fi.

Ett stort plus till de lyxiga och välstädade toaletterna. Damer och herrar delar handfat.

Rose Garden ligger på hörnet av Alte Schönhauser Straße 61 och Torstraße i Mitte. Med U-Bahnstationen Rosa-Luxemburg-Platz alldeles i närheten.

PS. Bilderna kommer från Rose Gardens hemsida. Fotograf okänd. DS.

Café Franz-Karl

2017-02-12-15-00-50

En liten pistagebakelse

Om du någon gång längtar efter äkta österrikiska läckerheter, då ska du besöka caféet Franz-Karl på Bötzowstraße 15 i Prenzlauer Berg. Sällan har jag smakat så enastående goda bakverk, pajer och kakor.

Själva caféet är enkelt inrett, med inte alltför bekväma bord och stolar, men det spelar ingen roll. Det som dominerar inredningen är nämligen den stora disken med godsaker.

Här kan du njuta en himmelsk Sachertorte, en chokladtårta med aprikosmarmelad mellan lagren; Apfelstrudeln bara smälter i munnen, och kaffet är starkt och välsmakande. Precis som det ska vara!

Om det inte finns plats på caféet rekommenderar jag att köpa med några av de smarrigaste bakverken och mumsa hemmavid istället.

Här kan du se ett bildspel på utbudet. Jag skulle inte ha något emot en bit hallon- och Mascarponetårta just nu…

Weissensee

2017-02-16-14-57-40

Äntligen kom jag mig ut i friska luften. Vädret har varit exemplariskt i några dagar, men jag har inte tillåtit mig själv att njuta av det. Inte ens en liten promenad har jag unnat mig. Därför var det trevligt att både få se solen och en ny del av Berlin igår.

Stadsdelen Weissensee blev känd i Sverige genom tv-serien med samma namn. Den handlar om främst familjen Kupfer och deras liv i DDR på 1980-talet. Berättelsen rör en period av Berlins och Tysklands historia som jag inte visste så mycket om. Därför var de tre säsongerna lärorika, och jag upplevde allting som väldigt autentiskt. Speciellt de första sex avsnitten var mycket bra.

I tv-serien bor familjen Kupfer i Weissensee. På den tiden hade många av regimens högt uppsatta sina hem här. De fina villorna och husen står kvar, och min känsla är att stadsdelen fortfarande hyser höginkomsttagare. Hur många av dem som är politiker är dock svårt att gissa.

2017-02-16-14-58-32

Sommartid badar folk i sjön. På vintern verkar den mest vara ett tillhåll för sjöfåglar. Ett gäng ”Kalle Ankor” knatade runt på stranden. Men trots att nästan hela sjön var isbelagd var det stora flertalet ankor ute och plaskade där de kom åt.

Tydligen kan man åka skridskor på isen, när det varit kallt tillräckligt länge. De senaste dagarna har termometern visat på nästan +10 grader, så tidningarna har varnat för att ge sig ut på Berlins sjöar. Givetvis finns det dårar som ska testa i alla fall. Weissensee är kanske inte djup, men vem vill ta reda på det – nu? Galningar!

På ena sidan av Weissensee ligger restaurang Milchhäuschen, en krog med anor. I nuvarande skick har den varit i drift sedan 1990-talet. Jag fick mig en bit i magen och en trevlig stund med en annan norrländska. Alltihop gav mersmak. I sommar tar jag nog cykeln hit för ett dopp.

 

Söndagsutflykt till Schöneberg

Berlin är så stort att det är svårt att hinna se allt under en livstid, skulle jag tro. Jag har mina favoritplatser och andra har hittat sina. När jag får följa med och se något nytt, ta del av någons smultronställe – det är fint! Vid Alter St.-Matthäus-Kirchhof i Schöneberg ligger lilla mysiga och bohemiska Café Finovo, med världens smarrigaste tårtor och kakor.

Kyrkogården är tydligen känd för att hysa många mer eller mindre kända konstnärer, författare och musiker. Ungefär som Père-Lachaise i Paris, om jag ska jämföra med något. Fast jag tror inte de mest namnkunniga vilar här.

Foto 2016-08-07 14 38 04

Min vän, som jag tillbringat dagen med, är ett stort fan av Rio Reisers musik. Reiser skulle kanske kunna liknas vid Tysklands Jim Morrison (som ju ligger begraven på Père-Lachaise), men jag vet för lite om honom för att kunna säga säkert. Det jag däremot vet är att Rio Reiser också var poet, sångare och musiker.

Vi gick förbi hans grav och sa hej.

Foto 2016-08-07 14 40 21

Klocktornet?

Foto 2016-08-07 14 46 20

Rio Reisers grav

Härliga Café Finovo

Egentligen är det en aning märkligt att göra en utflykt till en kyrkogård, utan direkt anledning.

Fast vid ingången ligger det lilla trevliga Café Finovo. Och att gå hit är definitivt anledning nog!

När jag skulle välja kaka till kaffet hade jag stora problem: krusbärstårta med krokant, choklad- och körsbärskaka, chokladcheesecake med blåbär, cheesecake med päron – och skogsbärsvulkankaka!?

Vulkan? Den måste jag ha! Och den smakade himmelskt <3 En tårta med vanlig sockerkaksbotten, massor av färska bär, och med grädde på toppen. Mums!

Behöver jag säga att jag var mer än nöjd med dagen?

Foto 2016-08-07 23 38 17

Fotad av Charly Berlin

Foto 2016-08-07 15 50 43 (1)

Mysig innergård

Dags för julmarknad igen…

2014-12-07 15.24.49-12014-12-07 15.57.29-1

Berlin är en stad med många julmarknader. Så många att man till och med skapat en karta synkroniserad med t-banekartan för att man ska hitta dem alla. Jag tror man får ligga i rätt rejält om man ska hinna med samtliga.

I år har jag inte varit så aktiv, men i söndags gick jag och en kompis för att titta på den japanska marknaden vid Urban Spree, ett populärt partyområde med kultstatus. Dessvärre gjorde denna kombinationen att hela stan stod och köade (!) för att få komma in. Att det finns marknader med inträde fick jag erfara vid Svenska kyrkan, men en flera hundra meter lång kö!?! Nä, vi sket högaktningsfullt i den och gick åt andra hållet. Där ligger ett annat tillhåll som kallas Neue Heimat, det nya hemlandet, med en egen marknad med betydligt kortare kö.

2014-12-07 15.57.34-1 2014-12-07 15.57.25-1

Hög hippfaktor

Det första som mötte oss var en massa matstånd, så många att vi trodde det var en matmarknad. I mitten längst in hittade vi till slut en ”vanlig” marknad med fina saker, smycken, kläder, hudvårdsprodukter. Mycket var ekologiskt och med hållbarhetsprofil. En tjej sålde smycken gjorda av använda Nespressoförpackningar. Du vet, de små metallpatronerna som finns i olika färger beroende på kaffesort. Jag gillade den idén, men inte priset. Ibland funderar jag på om folk vill sälja eller bara visa upp sina saker. Visst förstår jag sådant som materialkostnad och tidsåtgång samt att man vill gå med vinst, men är priset för högt får man ju behålla alltihop. Vad har man då vunnit? Materialet hade den här kvinnan troligen fått gratis, eller hade hon verkligen druckit allt kaffe själv? Jag frågade inte.

Kanske är detta baksidan med ”nya hippa Berlin”, att man vill pumpa turister på pengar. Saken är bara den att de som kommer till den här typen av marknader oftast är ungdomar som inte tjänar storkovan. Det hade varit kul att ha ett Nespressohalsband för 20-40 Euro, men inte 60-80. Och vem vågar gå på marknad med flera hundra Euro på fickan? Vi vet ju att ”Cash is King” och stöldrisken i folksamlingar är större.

Tjejen i ståndet bredvid ville ha runt 120 Euro (drygt 1000 kr) för sina halsband och de var riktigt snygga; hon hade fixerat moderna knypplade spetselement mellan två silverkedjor. Halsbanden såg ut som små tjusiga haklappar för vuxna. Lovar att det var finare än det låter på min beskrivning. Men över 100 Euro? Undrar om hon fick sälja många… Jag kanske låter negativ och tråkig, men jag tycker det finns bra och dåliga tillfällen att ta överpriser. Sitter man på marknad vid lyxiga Kurfürstendamm, där turister och höginkomsttagare trängs, bör man absolut sätta en hög prislapp på sina produkter. (Tillgången på bankomater för eventuella impulsköp är också större.) Målgruppsanpassning kallas det väl? Nåväl.

2014-12-07 15.20.09-12013-11-28 18.03.28-1

Glühwein och loppisfynd

Dagen medförde i alla fall att jag fick det jag kom för: jag fick äntligen dricka Glühwein och jag fyndade en julklapp till syrran på loppmarknaden ute på området. Men allt det där med att vara ”Hip hip cool and groovy”, för att citera Eddie Izzard, det bryr jag mig inte om. På söndag tror jag att jag ska försöka komma iväg till min favoritmarknad, den så kallade ”nordiska marknaden” i Kulturbrauerei i Prenzlauer Berg. Det är en mindre marknad med hög mysfaktor. Den ligger på innergården till i ett gammalt bryggeri och det är inte på grund av den nordiska profilen som jag går dit. Nä, den känns som en härlig gammaldags marknad, varken hip, superhypad eller särskilt cool. Den är bara julig.

………

PS. Sorry, nu bidde det långt igen. Hoppas du orkade igenom. DS.

 

Svensk präktighet

2014-11-11 13.10.15-1Att ha brandvarnare, oftast mer än en, och cykelhjälm, det är en självklarhet i Sverige (läs: Skellefteå). I Berlin är det inte lika vanligt. Så fort jag bara kom ihåg det tog jag med mig min brandvarnare hit. (I gammal trygg svensk anda hade jag två i Skellefteålägenheten och det är dumt att köpa nytt i onödan. Fast den som satt fasttejpad i taket lämnade jag till nya ägaren.) Först då sov jag bättre om nätterna. Kan ha berott på att närmsta grannarna är en brand- och en polisstation. Ljudet av sirener gjorde mig nervös. Hoppades förstås på att kissen skulle vara alarm. Sånt har man ju läst om. Djur som väcker folk när olyckan är framme, men det vet man inte förrän man upplevt det. Inget jag ville chansa på om jag så säger…

Ge mig mina majspåsar!

Och så riktig kompostering med brun tunna och biopåsar. Det ska man ju också ha! I våras fick vi i mitt hus ett erbjudande om att köpa (!) majspåsar. Jag inser ju att det är en kostnadsfråga och hyresvärden inte har råd att förse alla hyresgäster med gratis påsar. Ändå kändes det konstigt. Det står en stor komposttunna i soprummet, men många lägger matresterna i vanliga plastpåsar och slänger dem däri, vilket ju liksom förtar idé med komposthantering eller? Jag har löst det, och fler med mig, genom att tömma ut innehållet direkt i tunnan och sedan slänga påsen i vanliga soporna.

Ibland är det värt att synas

Muenchner Brezn.jpgNog om sopor. En annan sak som jag gör och som känns så svenskt präktigt, det är att bära reflex. Staden är full av belysning, men trots det försvinner man lätt i vintermörkret. När jag cyklar sätter jag reflexband runt fotleder och midja, förutom de vanliga cykellysena och reflexerna. Om jag inte känt mig så übertöntig hade jag dragit på mig reflexvästen, men det törs jag inte riktigt än. Om 1 på 10 bär hjälm så är västbärarna försvinnande få.

Späckhuggare

Ja, nu börjar det bli kallare här också, med risk för isfläckar kanske. Termometern visar på -2 grader eller runt nollan, och sedan isande vind på det. Brrrr… Känns som -10, så för att motverka präktigheten och kylan sitter jag inne och jobbar på späcket: julchoklad, chips, vin och Brezels. Ja, de är så mysko. De smakar som salta pinnar, men är mjuka och mycket godare. Säkert livsfarligt onyttiga med vetemjöl och salt, men nu får det vara nog salladsätande för ett tag. Kroppen kräver tuffare bränsle för att kunna alstra värme. Nu trycker jag en chokladbit till…

…..

Bildtext: „Muenchner Brezn“ von Sochin ENEigenes Werk. Lizenziert unter CC-BY-SA 4.0 über Wikimedia Commons.

Julmarknad på Svenska kyrkan

2014-10-22 20.52.53-1Jamen typiskt. Inte tog jag några bilder inte. Så vad pyntar man då ett julinlägg med? Får bli de fina glasen jag hittade i soprummet. Med röda bordsduken förbättras julstämningen betydligt. Kajsa Warg…

För första gången har jag korsat nästan hela staden för att komma till Svenska kyrkan i Charlottenburg-Wilmersdorf. De kör julmarknad, eller julbasar, första adventshelgen varje år. Det är hit många berlinsvenskar åker för att shoppa pepparkakor, godis, ansjovis, senap, kardemummaskorpor, knäckebröd, julmust och mycket annat. Jag blev full i skratt när jag såg att de sålde ärtsoppa och punsch vid första ståndet. Inte direkt någon nationalrätt och den har aldrig, så vitt jag vet, varit särskilt populär heller. Kan ju vara så att smaken (ja, inte på soppan!) förändras när man inte bott i Sverige på länge. Jag köpte mig en plastmugg med glögg istället, och knaprade havreflarn till. En lika otippad kombination som det faktum att glöggen innehöll alkohol. Annars kallas den ”Kinderpunsch”, typ barnglögg. Procenten var jag dock glad över, för det var kallt och blåsigt ute. Skulle tro man kan likställa det med 5-10 minusgrader i Norrland, men det var runt nollan. Jag var glad att jag inte sagt ja till att hjälpa till med försäljningen. Alla mina varma kläder, inklusive täckbyxorna, är ju magasinerade.

För att inte gå ifrån ämnet så ska jag nämna att det skulle kunna bli en fin tradition att gå på julmarknaden varje år. Tomtar, hantverk, Dalahästar, ljus, textilier. De hade förresten sålt Västerbottensost också. Det hade varit gott, men som vegetarian har jag den fördelen att jag inte saknar speciellt många svenska rätter eller råvaror. Fast jag tvekade ett tag angående julmusten. Och jag hade så gärna satt tänderna i en lussebulle. I det stora hela var det mysigt att förena det svenska och Berlin. Blir en finfin blandning det <3

…och muren flög sin kos

2014-11-09 19.16.08_2 2014-11-09 19.35.53-1 2014-11-09 19.35.54-1Jepp, ikväll bar det av. Strax efter kl 19.30 släpptes ballongerna vid Engelbecken fria, en efter en eller några i grupp. Fast lite besviken var jag allt. Trodde ju att de skulle lysa hela vägen där de flöt upp över himlavalvet, men så fort det tappade kontakten med själva ”lampfoten” slocknade de snabbt. Dessutom försvann de nästan direkt in i diset som rådde kvällen till ära. Dessa små detaljer till trots var det ändå lite speciellt att stå och vänta på begivelsen och det var några spännande minuter innan allt var förbi. Synd bara att vi inte hittade mina fina killkompisar i folkmassan. Det gick knappt att urskilja ansiktena i dunklet. Berlinarna hade gått man ur huse för att fira och även om vi förstås skulle ha befunnit oss vid Brandenburger Tor eller riksdagen så var jag nöjd med kvällen.

Efteråt utbröt ett ännu värre kaos än innan när alla tusentals människor skulle bege sig hemåt igen. Varför ens komma på tanken att ta bilen??? Fast de flesta gjorde nog som jag och min vän, vi sökte upp ett ställe att äta på. Sjön suger heter det ju och tja… Vi hade ju stått en stund vid vatten. Det bidde en stadig falafel och sedan en präktig våffla med chokladsås, frukt och flagad mandel ovanpå det. Innan vi gick hem tittade vi förbi Eastside Gallery där de hade efterfest. På en banderoll förklarade de att i kväll firade de, men frågade sig om denna minnesvärda delen av muren skulle rivas i morgon: Heute feiern, morgen abreißen? Och det är en bra fråga nu när man vill bygga – och bygger – lyxhotell på platsen där människor dött för friheten. Så ironiskt nog är det fler än jag som vill bevara den här delen av muren. Inte helt omöjligt att kapitalismen vinner den kampen, men i dag är det fest. Och med det återstår bara att säga – grattis Berlin på frihetsdagen!

2014-11-09 21.27.54-1 2014-11-09 21.28.25-1 2014-11-09 21.38.03-1