Tjohoooo! Jag är så glad för att de äntligen öppnat upp dörrarna igen. C/O Berlin är Berlins svar på Fotografiska i Stockholm. Här ställer de ut både för mig kända och okända fotografers verk. Alltid en upplevelse för en bildälskare – och jag älskar verkligen bilder!
Förut höll C/O Berlin till i fantastiska Postfuhramt på Oranienburger Straße i Mitte, men där kunde de tyvärr inte stanna. Där skulle det ju bli lyxhotell istället. Så himla synd, för den byggnaden hade en patina att dö för (se bilden till höger). Perfekt miljö för fotoutställningar. Minns speciellt när Gregory Crewdsons bilder tog upp hela den före detta gymnastiksalen. Både märkena på golvet (typ parkettgolv) och basketkorgarna var intakta – och jag kastades tillbaka till gympalektionerna på låg- och mellanstadiet på Östra skolan i Kalix. Vi brukade också ha skolavslutningar och allsång i gympasalen, däremot minns jag inte om ribbstolarna fanns kvar. Ja på Postfuhramt alltså. Skulle väl tro att det var där fotona hängde istället. Det var i alla fall väldigt speciellt att stå där och titta på Crewdsons iscensatta bilder med alla detaljer och underliggande storylines. Jag lekte detektiv och försökte lista ut vad han ville berätta. Väldigt amerikanska och filmiska bilder. Kolla gärna in dem online eller om han dyker upp på Fotografiska.
Amerika Haus
Fast det var ju inte det jag ville berätta om! Nä, nu gällde det ju det nya stället, Amerika Haus. Det är en ganska rolig byggnad, uppförd i slutet av 50-talet (se bilder nedan). Osar funkis, om du frågar mig. Inredning och design är inte alls så flådigt som Fotografiska, men nog så fint. Stenmosaikgolv i entrén, enkla metallräcken i trapphusen och utställningslokaler med ofta ljusgrå väggar. Tror de använt sig av crowdfunding för att ha råd att fixa allt. Och caféet var precis rätt: inte för tjusigt och inte för sunkigt, utan precis lagom. Inte så chockerande priser som på Fotografiska, HERRE GUD!!? Nä, rätt överkomliga faktiskt. Jag fikade någon slags mjuk nötkaka och drack den obligatoriska sojalatten till. Atmosfären var lugn och eftertänksam, perfekt efter att man varit på utställning och behöver smälta det man sett – och gofikat. Mums!
På gång i november!
Utställningarna som finns där nu är exempelvis en som visar både kontaktkartor och berömda foton tagna av – vad säger man, nyhetsfotografer? – ordet är som bortblåst… Hur som helst, jag kände igen många av fotona för de har varit i tidningar världen över. Det var bilder på iranska kvinnor som övar pistolskytte, Che Guevara, Martin Luther King, president Kennedy, mannen som stoppar stridsvagnarna vid Himmelska fridens torg, D-dagen i Normandie, barn i slumkvarter i olika delar av världen. Ja du fattar. Dessutom ganska tunga bilder. Sedan förstås många foton av ett Berlin under återuppbyggnad. Kvinnorna som städade upp och staplade tegelsten i en totalförstörd stad. Vardagshjältar, minst sagt.
Så nu är ordningen återställd. C/O är öppet igen. Bara att kasta sig på S-Bahn (när de slutat strejka…) och åka dit. Visst låg det bättre till förut, men jag är inte den som är den. Bjussa mig på härliga fotoutställningar så kommer jag. Lovar!!