1 maj i Berlin

Jag stack ut näsan en stund idag för att träffa några kompisar och eventuellt äta en bit. Det skulle vara en gratis filmvisning av Luis Buñuels filmer på ett ställe längs med Spree, strax nedanför Ostbahnhof. Stället är egentligen en club, men på arbetarnas fridag anordnas det festligheter för hela familjen, trots att hoppborgen och andra attraktioner visst var för vuxna (?). När jag kom till platsen hade vännerna alltså tagit matpaus och de erkände att Buñuels rykte stämde. Hans filmer var riktigt vidriga. Ingen ville se mer och jag andades ut. Jag avskyr äckliga filmer. Istället åt jag en god potatissallad med grillade grönsaker. Mycket bättre!!

Berlin. Foto: Ingrid Carlsson

Gamla byggnader är bra för partyn, men utomhus går också bra.

Längre bort efter älvskanten arrangerade ”seriösa partymänniskor” ett utomhusparty. Musiken dunkade på avstånd och många drogs åt det hållet. Jag kände inte att party stod överst på min önskelista. Tänkte på Rovöns råkalla mörker under min ungdoms 1990-tal i Skellefteå. Ryktet säger att Valborgs och första maj är ”ruskiga” saker i Berlin. Här tas demonstrerandet på stort allvar och främst yngre, som jag förstått det, gillar att samlas för att protestera mot diverse orättvisor. Nynassarna skulle ha visat sina fula trynen idag, men skrämdes tydligen av en tidigare manifestation, då de fick mothugg, så de lade ner idén. Jag är inte så himla insatt, men ett som är säkert är att det är full rulle de här dagarna. Läste att en person tyckte ”1 maj är årets bästa dag – för då äger medborgarna staden!” Ja, typ. Inte exakt citerat, men så känner nog många fler än hen. Berlinarna älskar att fira friheten och vem kan klandra dem!

Möjligen polisen, som minsann laddar för tuffa tag i kväll och i natt. Jag vågade inte fotografera dem, men p-platsen vid Ostbahnhof var full av polisbilar – eller snarare piketbussar – när jag var på väg hem igen. Flera större och tyngre bilar, som hade kranar baktill med fastmonterade starka strålkastare, kom till platsen när jag passerade. Under några år har det varit regelrätta kravaller här under 1 maj. Nassar och antinissar har kommit ihop sig under demonstrationstågen och det har urartat till stenkastning och skadegörelse. Många varnar för krossat glas på gatorna i Kreuzberg, där det går värst till. Fast på senare år har Hamburg haft värre tillbud, trots det sägs poliser från hela landet befinna sig i Berlin just nu. Om partajandet också brukar bli våldsamt vet jag inte, men hur ska man annars tolka de polisiära förberedelserna? Tror jag går ut imorgon istället, när alla är trötta och bakfulla. Då är det säkert lugnt igen. Haha!

När jag korsade gatan för att ta mig till min fastlåsta cykel såg jag hur folk stod i kö utanför ingången till Spreepartyt. Kön ringlade sig en bra bit längs trottoaren och en tjej jag mötte suckade djupt och sa: ”Man! Die Schlange?!” (Typ: Meh! Kolla kön!) Huvudet på spiken. Vi hade försökt kika in på festområdet via bakdörren, som precis stängdes igen, men jag hann känna på stämningen. Säkert mysigt och trevligt för den som gillar party, hög musik, droger och alkohol samt att hänga bland ungdomar, coola typer och en och annan övervintrad hippe. De luktade inte heller så gott eftersom de troligen började festa redan igår. För min del summerades liksom hela eventet, när jag en stund senare såg en man sitta på huk och göra sina behov i princip rakt under näsan på poliserna. Mmm, Rovön all over again. Berlin är verkligen Skellefteå i storformat.