Hittegods

I Sverige får vi inte slänga ”skräp” hur som helst. Om du har fungerande saker du vill bli av med får du skänka dem till ex Röda Korset, eller sälja dem på loppis. Det finns många möjligheter. I Berlin likaså, men allt som oftast ställer man ut en låda på trottoaren.

”Zum Verschenken!” (Bortskänkes) står det med snabba kråkfötter på ett löst A4-ark. Eller på själva kartongen. I en låda ligger det barnkläder och leksaker. I en annan böcker och porslin.

Det är egentligen inte tillåtet att ställa ut saker så där, ändå gör folk det hela tiden. Till och med möbler. Förra veckan gick jag förbi två fula soffor, en tvåa och en trea. De stod uppställda vid en husvägg. Som tur var regnade det inte…

Under årens lopp har jag hittat fina glasassietter, en kasse full med zucchini (!), aromaoljor, salladsskålar, förvaringslådor, ett och annat klädesplagg (i gott skick), och i söndags snubblade jag på en läcker väska.

Den är precis rätt stil för mig, svart med vita prickar. Dessutom är den alleles ny.

Tänk på vad du plockar med dig

”Se upp!” tänkte jag. ”Är det stöldgods?”

Väskan är av ryggsäcksmodell, och i den dolda fickan på ryggsidan låg prislappen. Plasttråden lappen suttit i fanns fortfarande kvar.

Efter noggrannare undersökning finner jag inga belägg för min tes. Mitt område är vad man skulle kalla respektabelt. Väskan kan ha varit ett felköp av någon helgshoppande kvinna i grannhuset. Den är i oklanderligt skick.

Jag orkar faktiskt inte bry mig. Nä, jag gläds istället över fyndet. Kan inte vänta tills jag får använda den första gången.

Bara det inte piper när jag går ut från någon affär.