Ölfestivalen ses nog som töntig av många, men jag gillar den. Det är öl, korv, grillat kött (inte kul vara vegetarian) och trängsel på programmet, och alla är du och kompis med varandra. Igår träffade vi en snacksalig walesare, lyssnade på säckpipor, käkade dyra pommes med kletig dressing – och hade hur roligt som helst!
Tyvärr finns det alltid något moln på himlen (och igår kom världens skyfall vid 16.30-tiden!). På fredagen berättade en karl, som hade ett stort matstånd vid en av ingångarna, att priserna trissats upp. Inom några år har kanske bara de stora bryggerierna och aktörerna råd att finnas med. Det vore verkligen synd. Då förlorar festivalen något av sin sköna karaktär.
I år märktes förändringen genom att ”mitt” bryggeri, Glückauf, inte fanns med. Gissar att de inte tyckte det var mödan värt. Däremot drack jag gärna av Brauhaus Berlin Spandaus mörka öl.
Trevligt sällskap, Charles och Bodil
Det här gillar jag med Biermeile:
- Att man kan köpa ett eget provglas och testa ölsorter för 2 Euro och uppåt.
- Att de faktiskt använder riktiga glas!
- Att stämningen är glad och uppsluppen.
- Att kvaliteten (än så länge) verkar viktig.
- Att det finns ett oerhört stort urval av öl, ale, Schwarzbier, stout – you name it!
- Att det finns så många små bryggerier väl värda att uppmärksammas.
- Att det finns flera scener och nästan bara livemusik. Inte alltid bra musik, men det är en annan fråga.
- Att alla, oavsett ålder, finns med: familjer, ungdomar, pensionärer, par.
- Att festivalen är internationell: Jag har aldrig sett så många asiater samtidigt! (Gissar att de var vietnameser, de som satt i en vietnamesisk biergarten.) I övrigt kan man höra många olika språk i vimlet.
- Att man slipper blaskigt öl i sunkiga plastmuggar! Hurra! Det borde förbjudas.
Sedan är det ett bra tillfälle att iaktta tyskarna och deras sedvanor. Det där gemytliga, bayerska ooompa-oompa verkar gälla här också. Få personer bar dock Lederhosen eller Dirndl, men bestimmt i hjärtat 😉