Ibland längtar jag så efter kaffe att jag tar vad som helst. Hittade en burk, med en gnutta pulverkaffe på botten, i min tillfälliga boning. Normalt sett är pulverkaffe det värsta rävgiftet som finns, men stunden krävde det. Jag måste säga att det smakar inte så illa. Är det möjligtvis beviset på min abstinens?
Jag har faktiskt satt mig på kaffediet. Inte för att jag är en stordrickare. Nä, tvärtom. Jag borde hålla mig borta helt från koffeinet för att det stressar hela mitt system. Men en riktigt fin och välbalanserad kaffekopp kan vara njutningsfullt att dricka.
I Berlin tycker jag de har ruggigt gott kaffe. Köper ofta en Americano som är en dubbel espresso med extra vatten. Mumma!
Sorry! Menade inte att skriva om kaffe. Jag gjorde en utflykt idag och tänkte egentligen berätta om den.
Uppiggande utflykt
Igår kände jag mig torr och konstig i näsan och halsen. Det hade inte utvecklats till någon förkylning under natten, men jag var fortfarande lite låg och seg. Tyckte en utflykt kunde pigga upp mig.
Solen strålade och det var drygt +10 grader ute. Det tog mig en bra bit efter lunch innan jag fick tummarna loss.
Ett…
…tu…
…tre!
Cyklade söderut, mot Kreuzberg och Berlinische Galerie. Jag hade hittat en intressant utställning av konstnären Franz Ackerman. Tyckte att hans färgglada och grafitiliknande konst såg inbjudande ut.
Den var rejält färgstark, men såg tyvärr roligare ut på foto än i verkligheten.
Han hade specialanpassat utställningen för BG och till och med målat väggen bakom verken.
Ackermans teknik gjorde mig dock nyfiken. Han använde sig av flera lager som skapade djup i bilden.
En tavla hade runda hål och dessa såg ut att leda till en enfärgad baksida ca 1 dm bakom tavlan. Sedan byggde han på med färgad plastfilm, fotografier och fick på så vis till en mer tredimensionell bild.
Ännu ett av Ackermans verk. Ser du katten?
Mindre modern konst
När jag ändå var där kollade jag in den nya utställningen Kunst in Berlin 1945 bis heute. Så här står det om den på hemsidan:
In der aktuellen Präsentation liegt der Fokus auf Sammlungsbeständen aus den
Bereichen Malerei, Grafik, Skulptur, Fotografie und Architektur vom Ende des Zweiten
Weltkriegs bis heute. /
I den aktuella presentationen ligger fokus på samlingsobjekt inom områdena måleri,
grafik, skulptur, fotografi och arkitektur, från slutet av andra världskriget fram till idag.
Å den här konstnärens namn då…?
Minns jag förstås inte. Buhu.
Behållningen var några konstnärer inom det abstrakta måleriet, samt de fotografier som visade det sargade Berlin från 1949-51 och under murens inflytande.
Det är fortfarande ofattbart för mig att marken jag går på är så oerhört tyngd av historien. Ibland kommer det över mig för att i nästa ögonblick vara som bortblåst.
Läste att efter krigets slut var ungefär 1/3 av staden förstörd. Det går inte att föreställa sig hur det måste ha sett ut. Berlin är dessutom 9 gånger större än Paris, så det blir en hel del man måste sudda ut.
Det händer att jag tänker på judarna och nazisterna. Att de alla trampat runt på samma gator som jag. Idag cyklade jag på både Neue och Alte Jacobstrasse, och namnen klingar judiskt. Inte långt därifrån ligger dessutom Judiska museet. Jag borde gå dit igen och välja att ta en audioguide.
När jag går på konstutställningar vill jag bara ta in det jag ser, men 2000 år av historia kan man inte bara titta på och ta in den vägen. Nä, jag får ge det en ny chans vid tillfälle.
Först måste jag gå på två utställningar till. Min inträdesbiljett gäller för Painting Forever!, som är ett samarbete mellan Berlinische Galerie, Neue Nationalgalerie, Kunst-Werke (Såg den tidigare, men det var inget att ha!) och der Deutsche Bank KunstHalle.
Ser fram emot mer konst på dagordningen!