Berlin Art Week, affisch
Om man vill kan man vara på språng jämt i den här byn. Alltid något på gång. Denna vecka är det Berlin Art Week och jag var tvungen att ta en bild på affischen för att minnas alla tider och datum. Det blev genast lättare när jag hittade hemsidan. Eller blev det egentligen det?
Så svårt att välja mellan alla programpunkterna. Dessutom passar Postbahnhof på att öppna dörrarna för the Urban Art Fair och det vill jag inte missa! Det låter intressant bara av att läsa citatet av Banksy på deras startsida:
”I’ve wandered around a lot of art galleries thinking:
I could have done that, so it seemed only right that
I should try. These galleries are just trophy cabinets
for a handful of millionaires. The public never has
any real say in what art they see.”
– Banksy
Ibland tycker jag att design och konst i Berlin är för influerad av graffitin. Jag menar, hur många konstnärer orkar man möta på en gång om de alla har denna spretiga, skitiga storstadsstil? Det fiffiga är förstås att de har olika sätt att tolka den.
Som A, hennes konst bär också spår av graffiti och storstad, men med stundtals väldigt mjuka färger, blommor och guld. Därför tänker jag passa på att smaka på en hel mässa av Berlinsk konst. I sanningens namn kommer inte alla konstnärer härifrån. Nä, de kommer från andra länder också. Ordet ”urban” signalerar ändå stadskonst och inget annat. Jag är olidligt nyfiken!
Art As Activism
På tal om det (ja, både konst och nyfikenhet) så hittade jag ytterligare en affisch idag. ”Revolutions – Art As Activism”. Jag har inte riktigt lyckats klura ut vad den egentligen gör reklam för. Verkar vara en serie föredrag, men jag tänker utställning när jag ser affischen.
Så här är det ofta för mig. Jag ser en affisch, försöker förstå vad den vill förmedla. Är det konst, musik, party, film, dans, teater… vad? Vad? VAD? Möjligtvis kan platsen för evenemanget ge en ledtråd, men som ny och dessutom utländsk är det inte alltid lätt att veta.
Mjukiskonst?
Samtidigt tänker jag, en sådan här affisch ska väl signalera detta? Man ska väl direkt kunna förstå vad det är och var det är? Fast det är inte alltid självklart. Eller så är det så att de redan invigda fattar. Men hur kul är det? Vill man inte locka nytt folk? I en storstad behöver man troligtvis inte det. Det finns tillräckligt många människor. Antagligen. Nåja.
Till sist lite mjukiskonst som verkligen kan behövas i en tuff storstad. Vad är det det kallas? Gerillahandarbete? Nä, jag vet inte. Men fint är det!