Jag vill inte påstå att Berlin ligger efter Sverige, men visst har den tekniska utvecklingen i gamla Svedala hunnit väldigt långt. Min uppfattning är att t ex bredband och wifi inte hör till vanligheterna här. Eller så fungerar det inte lika idiotsäkert som ”hemma”.
Pausbild: Red Hot Chili Pepper
Jag ser att väldigt många går omkring med gamla Nokia-mobiler och iPhone är inte alls lika populär. Flera av de jag pratat med förhåller sig mycket skeptiska till Facebook och Twitter och lämnar gärna mobilen hemma.
Det är inte heller självklart att blixtsnabbt få svar på mail heller. Nä, jag tror de har en mer avslappnad attityd till detta med att ständigt vara uppkopplad.
Idag, när jag stod i kassan i matvaruaffären, förstod jag att kassören ivrigt berättade för kunden före mig (en kvinna) om en fantastisk nymodighet. Affären tänker tydligen införa scanningssystemet. (Det som vi haft i flera år på Coop i Skellefteå, där jag oftast handlade.)
Till slut kunde jag inte låta bli att lägga mig i. Sa att det där har vi haft länge i Sverige. Det är väldigt enkelt och snabbt. För det är det ju!
Samtidigt gillar jag på något vis det tyska systemet. Här är kassaköerna aldrig speciellt långa (när jag varit där bör tilläggas!) och ändå är inte rullbandet för varorna det heller. Folk passar på att packa sina påsar medan kassören/kassörskan slår in de andra i kassaapparaten. Svischsvisch är de klara, betalar och går.
Och i stort sett ALLA har med sig egen påse eller annan förvaring (kvinnan idag hade en korg i nylontyg och metall). Det är nästan en dödssynd att köpa en platskasse. Nixanpixan. Vi ska spara naturen och Moder Jord! Klokt.
Det är intressant att bli påmind om det som vi tar för givet i Sverige. Även om Tyskland knappast är ett land i tredje världen. Jag menar de här små eller ibland stora skillnaderna. De som gör det så spännande att leva här. Att möta en annan kultur som i mångt och mycket är lik min egen, men ändå är så ofantligt annorlunda.
Mäh, jag skulle ju passa in i Berlin med min gamla skrutt-mobil, min ovilja att alltid vara kontaktbar och min misstänksamhet mot iPhone. Jag hatar den där teknikstressen här hemma där folk byter telefon varje år för att ha den rätta varianten. Jag tillhör ju det fosila släktet som använder mina tekniska saker tills dom går sönder och sen köper jag en ny modell. Jag är helt ”ute” i mitt tänk i en stad som skellhell där alla jönsar jobbar med ”media”.
Mmmm, jag vet inte hur sanningsenlig jag var här. Jag ser då väldigt få med iPhone. A har en smartphone, men de flesta andra har gamla Nokia. M fick en ny mobil – men ännu en Nokia 🙂 Så jag tycker få i mina omgivning kör med något tjusigt. Det känns mer som LEV, PARTA och UMGÅS här.