I dagarna Àr det 10 Är sedan jag besökte Berlin för första gÄngen. Det var i augusti 2011 och jag var full av förvÀntan. Senast jag varit utomlands var 2009, dÄ jag Äkte till London för att fira min 40-Ärsdag. Innan dess hade jag inte varit utomlands pÄ mÄnga Är. Berlin var en ny stad med nya möjligheter, men inte trodde jag att jag skulle flytta hit!
Som de engelsksprĂ„kiga sĂ€ger: ”Sometimes life throws you a curveball”. Vad betyder dĂ„ det? Jo, att inget kan överraska som livet. Jag hade knappt haft en tanke pĂ„ att resa till Berlin, Ă€n mindre att jag skulle bo hĂ€r.
Om nÄgon hade sagt att jag skulle flytta utomlands dÄ hade jag gissat pÄ England, men mest troligt bara skakat pÄ huvudet. Nej nej, inte jag inte. Men tydligen, just precis jag.
Första intrycket av staden
Ăn idag kan jag minnas kĂ€nslan av att kliva ut frĂ„n flygterminalen och tas emot av den ljumma BerlinkvĂ€llen. Skymningen fĂ€rgade himlen laxrosa. Det luktade flygplansbrĂ€nsle, men mest fĂ€rskt grĂ€s. (En beskrivning som pĂ„ sĂ€tt och vis sammanfattar Berlin.) Jag hittade den bĂ„gformade gĂ„ngvĂ€gen och drog min resvĂ€ska i riktning mot tĂ„gstationen.
FrĂ„n Schönefeld flygplats (idag del av Berlin Brandenburg) tog det 2011 ca 45 minuter med S-Bahn (S9) till Alexanderplatz. Det gick Ă€ven snabbare regionaltĂ„g och ett av dem skulle ta mig till den vĂ€stra sidan av stan. DĂ€r skulle jag byta till buss pĂ„ den beryktade Bahnhof Zoo (Zoologischer Garten) och jag hade hjĂ€rtat i halsgropen hela tiden. Jag hade ju lĂ€st vilket ruffigt stĂ€lle det var! đ
Bussen var inte svĂ„r att hitta och pĂ„ hĂ„llplatsen BleibtreustraĂe ramlade jag och resvĂ€skan ut pĂ„ trottoaren. DĂ€r möttes jag av liv och rörelse. Turister som flanerade lĂ€ngs KurfĂŒrstendamm, gĂ€ster som roade sig med god mat och dryck pĂ„ uteserveringarna, förvĂ„nansvĂ€rt lite trafik. NĂ€r klockan nĂ€rmade sig 23.00 siktade jag tryggheten â hotellets upplysta entrĂ©.
En kÀnsla av frihet
Redan morgonen efter kÀnde jag av dem, frihetens vindar. Jag trodde det berodde pÄ att jag hade semester och befann mig utomlands, men kÀnslan Äterkom. Det första jag skulle göra var att navigera mig över till stadens östra sida. Planen var att Àta glass med en god vÀn pÄ HÀagen-Dazs, som dÄ lÄg vid torget Hackescher Markt.
Sedan vi svalt glassen gav vi oss av. Vi promenerade ner mot Spree förbi Museumsinsel och Angela Merkels privata bostad, ut pĂ„ Unten den Linden med tv-tornet och Alexanderplatz i ryggen. DĂ€r bjöd paradgatan pĂ„ en bukett av sevĂ€rdheter: Staatsoper, Zeughaus, Neue Wache, HumboldtuniversitĂ€t, Bebelplatz… och sĂ„ Ă€ntligen â Brandenburger Tor. Bortom den berömda porten bredde Tiergarten ut sig som en grön stadslunga. Vi svĂ€ngde vĂ€nster till minnesmonumentet över de mördade judarna under andra vĂ€rldskriget. Efter ett stopp dĂ€r fortsatte vi vidare till Potsdamer Platz…
Jag kommer ihĂ„g mycket annat frĂ„n den dagen ocksĂ„. Hur Berlin kĂ€ndes, smakade, luktade… Den charmiga blandningen av nytt och ruffigt, nĂ„got som för övrigt kĂ€nnetecknar staden. Berlin Ă€r som en levande och mĂ„ngfacetterade organism. HĂ€r samsas fult och fint, glatt och sorgligt, aktivism och dekadens i denna motpolernas stad.
Ensam i Berlin en lördag
IgĂ„r begav jag mig Ă„terigen ut i den ljumma augustiluften. Jag styrde stegen mot Fischerinsel och Alter Hafen. Det Ă€r hit jag gĂ„r nĂ€r jag vill vara nĂ€ra vatten. Man kan följa floden om man gĂ„r strandpromenaden frĂ„n JannowitzbrĂŒcke. Jag valde den övre vĂ€gen förbi MĂ€rkisches Museum. DĂ€r finns en bred trappa som leder ner till vattnet.
Jag hittade en bÀnk och satte mig för att betrakta sjöfÄglarna, och bÄtarna som körde in och ut ur slussen. En bit lÀngre bort efter stranden finns en bÄt man kan gÄ ombord pÄ. De erbjuder enklare rÀtter och förstÄs drycker av mÄnga de slag. Eftersom jag inte hade tillrÀckligt med kontanter sökte jag mig vidare lÀngs Spree tills jag hittade en arabisk restaurang, Cana.
Servicen var lÄngsam, men salladen med stekt halloumi var god. Till det drack jag svart te med kardemumma och unnade mig en baklava till efterrÀtt. Styrkt av maten fortsatte jag gÄ in mot Mitte. Passerade den nybyggda kopian av det gamla slottet. Det Àr öppet för besökare nu. Jag fortsatte samma vÀg som vi gick den dÀr första dagen, men i motsatt riktning.
The Power of Berlin
Vid Hackescher Markt satte jag mig ner med en flaska öl och njöt av folkvimlet runt omkring mig. En gubbe spelade sin musik högt för alla och The Power of Love med Jennifer Rush ekade mellan husen. PÄ vÀg dÀrifrÄn stannade jag och pratade med en hemlös fransman och hans hund. De fick mina sista slantar och vi sa bonne soirée.
Det slĂ„r aldrig fel. Om jag gĂ„r ut och lĂ„ter staden omfamna mig, dĂ„ Ă„tervĂ€nder jag alltid hem styrkt och lugn. Berlin har den inverkan pĂ„ mig. Ja, fortfarande efter 10 Ă„r. I love this place đ