Andra bullar

Det händer faktiskt annat här än att jag köper mazariner på mataffären. I helgen ska jag vara kattvakt till fettokatten Stewie. Döpt efter en karaktär i Family Guy. Säger väl en del för de som sett den serien…

Stewie är en katt som aldrig låter svansen vila. Han är konstant på dåligt humör. Smeker med ena tassen och klöser med den andra. Ändå är det mysigt att få fylla på kattdosen. Min söta Spira därhemma saknar jag förstås. Det enda som riktigt kan få hjärtat att svida till. Längtar…

Istället får jag alltså tillbringa ett par dagar med Stewie. Han har ju träffat mig förr och jag känner att jag är accepterad. Ja, ungefär som en av soffkuddarna eller så. Lika betydelsefull. Gissar dock att det kan bli annat ljud i skällan när matskålen är tom. Hämnden är ljuv!

Snart sånglektion igen

På fredag är det dags för sånglektion nummer 2. Jag har inte övat som jag borde, men ibland har jag stannat upp och gjort andningsövningen där jag varit. Idag försökte jag komma över noter utan att involvera skrivare, men det gick inte. Alltså behövde jag be A om hjälp igen. Det blir lite av tjänster och gentjänster på en gång, för jag ska hjälpa en vän till henne i helgen också.

Ska bara finnas på plats och släppa in en kille, men är det inte mitt i natten så gör det inget. Jag tänkte ändå vara på språng dagtid. Funderar på om det inte är dags för att gå på utställningen Zeitlos Schön. Hoppas att värsta folkmassorna redan varit där. Utställningen är kvar ända in i oktober, så jag kan vänta också. Tills E kommer hit. Jippi!! Vi får se. Är den bra kan man ju se den två gånger.

Piff på tillvaron

I övrigt har jag fått nys om ett konst- eller designmuseum som jag måste kolla in vid tillfälle. Kan bli i helgen. Det ska hända något nytt på Postbahnhof också. Nu gällde det konst, och dum som jag var tog jag inte ett foto av affischen den här gången. Hoppas jag ser den igen, men jag tror det skulle vara nu i helgen eller eventuellt nästa vecka.

På något vis har jag tappat fart för utflykter i och med att jag inväntar någon slags halv arbetslöshet. Det blir så att jag får fortsatt jobb 50% under september hos min andra arbetsgivare. Museet har jag nu sagt tack och adjö till för alltid. Ser ingen väg tillbaka i dagsläget i alla fall. Och i tron då att få rå min tid vissa veckodagar har jag inte fått tummen ur att kolla in nått vettigt.

Jo! Idag besökte jag jätteaffären Humana vid Frankfurter Tor. Fyra våningar fullproppade med secondhandkläder m.m. Som Myrorna upphöjt till fyra. Mycket är förstås skit. Sånt man aldrig skulle sätta på sig ens i ensamhet. Ändå kom jag ut därifrån med en jeanskjol med söta blommor och glitterstenar på.

Är jag fem år? Kunde inte motstå den. I sanningens namn är den piffigare än min gamla, som dessutom är lite för stor. Tanken var att den skulle få gå till återvinning i sin tur. Jag hittade en liten bok med klokord på engelska. Den fick också följa med hem.

En bra shoppingrunda för bara €8, ca 70 kr. Fynd!